lagbrott och vertigo.

Enligt rådande vetenskapliga teorier finns det fyra fundamentala krafter som binder samman världen. Dessa är gravitation, elektromagnetism, och ytterligare två krafter som endast verkar på atomär nivå (till skillnad från elektromagnetism och gravitation vars krafter når i princip oändligt långt). En femte kraft har länge diskuterats men aldrig bevisats. Det mesta tyder dock på att den är väldigt svag, ännu svagare än gravitation, och det gör att den blir oerhört svår att mäta upp. En av LHC's uppgifter är att bevisa existensen (eller ickeexistensen) av en specifik subatomär partikel, en boson, vars beteende i sin tur bör visa huruvida den femte kraften finns, och hur den i sådana fall verkar. Det hela bottnar i en relativt rörig teori om symmetri mellan olika typer av subatomära partiklar och fundamentala krafter. När det kommer till kvantmekanik är saker och ting väldigt sällan saker och ting. Oftast är det bara idén om tinget som skapar partiklar. Och partiklar är aldrig partiklar så mycket som de är budbärare av information. Det är det jag gillar med den här formen av vetenskap: den handlar om precis allting någonsin, och ingenting alls, samtidigt. Och kommer undan med det.

LHC planerar återstart i september 2009.