3 juli.
Det värsta är när det inte känns som det ska. När hjärtat konstant överraskar en. Man tror det ska brinna, så att det liksom inte är någon fråga om vad som händer. Det ska brinna och man ska se röken och man ska känna det. Med hela sin varelse.
Men det brinner inte. Det är en osynlig glöd. En osäker, gnagande oändlig glöd. Jag blir förvånad och vet inte hur det ska kännas. Vet inte hur jag ska släcka.
Det är så jävla mycket Juvelen i stereon nu.
Det värsta är när det inte känns som det ska. När hjärtat konstant överraskar en. Man tror det ska brinna, så att det liksom inte är någon fråga om vad som händer. Det ska brinna och man ska se röken och man ska känna det. Med hela sin varelse.
Men det brinner inte. Det är en osynlig glöd. En osäker, gnagande oändlig glöd. Jag blir förvånad och vet inte hur det ska kännas. Vet inte hur jag ska släcka.
Det är så jävla mycket Juvelen i stereon nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar