torsdag, juni 19

null.

Det är som gyttja. Eller kvicksand. Ju mer jag försöker slå mig ur, desto hårdare blir greppet, desto tröttare blir jag och desto mer meningslös blir hela cirkusen. Min "sommar av uppstyrning" har hittills bara sugit. Jag har inte ens fått gjort en femtedel av det som är på min lista. Och det är fan inte en stor lista. I hate myself and i want to die liksom. Här kommer senaste drömbeskrivningen följt av ett helt ljuvligt videoklipp.

Jag drömde helt fantastiska drömmar om lost och om en hemlig extra bunker på fastlandet som såg ut som min gamla källare i husby och om en ny karaktär som inte introducerats ännu men som antagligen vet mer än någon annan. Det var bättre än serien.

Men det kommer inte hända.

Jag drömde om en semester. Om att vi betalade för en resa med en båt till en liten ö för att äta och festa, och när vi kom fram så var hälften av de som betalat för resan servitörer. Och jag frågade 'varför' och blev arg och slog sönder hela festlokalen. Helt själv.

Jag drömde att det påbörjade en kedjereaktion som åt upp samhället, som fick folk att gå ut på gatorna och festa och vara glada, till en början. Sen började upploppen. Och ingen kunde göra något, för polisen fanns inte. Brandkåren var berusad. Läkarna drack champagne. Och överallt människor, en hel vägg av människor.

Jag drömde att jag var hos en älskarinna på bottenvåningen och att alla fönster öppnades direkt mot gården. Folk gick in i och ut ur lägenheten som de behagade och jag klarade inte av det. Dog av stress. Tappade hår. Fick inte upp den. Mitt i natten.



Inga kommentarer: