torsdag, november 29

konstvärk.

29 november.

Det finns en viss rytmisk skönhet i att betrakta tunnelbanan och fåren som trängs i den. Tonfisk på konserv. Londons tunnelbana är hundra gånger värre, så befrielsen över att åka Stockholms relativt tysta, skönt tempererade och glesbefolkade metro är smile-inducing. Så länge det inte sitter någon skitsnygg donna framför mig och distraherar mig från att noggrant undersöka tunnelväggen som åker förbi i 80 km/h. Eller den där idioten med tolv hjärnceller som skriver på sin egen dödsdom genom att envisas med att klämma sig förbi alla som försöker komma av vagnen Eller en skrikig ungjävel vars mamma mammat honom så till den grad att han inte ens har vett nog att hålla sitt dregel på sin sida av enmetersradien vi alla kallar "my fucking private space". Abortlagen borde förlängas till 260'e veckan.

Med det sagt så är jag numera gudfar. Grattis till mig.

Och nästa vecka blir min sista på jobbet. Grattis till mig.

Och jag är fortfarande trött på alla donnor som visar sig vara lika intressanta som kryddpaketet till nudlarna jag åt till frukost i morse. Seriöst, våga spela andra roller än den du blir tilldelad. Det ger dig ett rikare liv. Och jag får ligga oftare.

1 kommentar:

Anonym sa...

Konstvärk är ett sjukt bra ord.