den trasiga tiden.

I ett försök att översätta musik till ord. Arvikafestivalen 2009 var en hit. Depeche Mode, NIN, Eagles of Death Metal och Mars Volta levererade, men de små överraskar alltid mest. Sinicess var det perfekta bandet och kickade igång festivalen i underkläder och psykos, och Lur avslutade med dampiga slingor och lager på lager av briljanta rytmer. Övrig dagtid spenderades slöandes på Jamobilens gräsmatta i kudd- och människohögar och övrig nattetid var det stamp i ravetältet. Men 90% av en festival är hänget och folket och underbara människor som skapar små små stunder av total extas.

Jag har varit hemma i mindre än 20 timmar och är redan nostalgisk.