080306
Det Här är vad jag har gjort den sista tiden. Det är enormt befriande att jobba med något annat än musik, något som är så mycket mer fokuserat på hantverk snarare än konstnärlighet. Det är så enkelt, ju mer tid jag lägger ner desto snyggare och mer detaljrikt blir det. Och däri ligger lösningen till det större pusslet. Mitt pussel. Låtsas som att du bryr dig och läs, för här kommer bekännelser du aldrig kommer höra mig prata om.
För inte så länge sedan ägde jag en hel drös kläder, framförallt jackor och skor. Varje gång jag skulle lämna lägenheten var jag tvungen att prova alla kombinationer av skor och jackor, och med sex par skor och sex jackor blir det trettiosex kombinationer. På riktigt bra dagar kunde jag bestämma mig för ett par skor direkt och bara prova jackor. På dåliga dagar kunde jag gå tio steg utanför dörren för att sedan vända tillbaka och göra om allt, med ett annat par byxor. Detta innebar att jag i stort sett alltid kom för sent till vad det nu var jag skulle göra, men jag var sjukt snygg när jag väl anlände, två timmar försenad.
Den senaste tiden har jag bara haft tillgång till ett par skor och två jackor. Det är rätt snygga skor och det är två helt olika, men sjukt snygga jackor, så jag har aldrig känt mig ful. Det som hänt istället är att jag provar olika byxor. Eller tröjor. Men när jag väl valt allt förutom ytterkläder så går det riktigt fort att ta sig ut. Skorna på, och sen fem minuters ambivalens gällande valet av jacka. Det här är inget nytt, och som artikeln skriver (den publicerades för nästan tjugo år sedan) så gjordes experiment under femtio- och sextiotalen som visar på att fler val leder till längre reaktionstid. Nu krävs det inte direkt en doktorand i fysik för att själv räkna ut det, men det är fortfarande en intressant observation och det tål att upprepas i andra ord: ju mer du har att tänka på, desto längre tid tar det att göra något. Eller: Ju mindre du tänker, desto längre kommer du. Och det är därför lill-Bush styr världens mäktigaste stat.
Men min lösning på klädproblemet. Så var det. Högst tre olika varianter av allt. Du kan ha femtio par skor, men bara tre olika modeller. Go uniformellt mode! Fatta hur mycket enklare livet skulle vara då, och man skulle kunna fokusera på att faktiskt göra vettigheter. Det kanske är därför idiotin har tagit över, för att vi som reflekterar och tänker och undersöker har fått lite väl mycket att göra på sistone.
Men det är klart, egenligen behöver jag bara koppla om min hjärna lite.
Det Här är vad jag har gjort den sista tiden. Det är enormt befriande att jobba med något annat än musik, något som är så mycket mer fokuserat på hantverk snarare än konstnärlighet. Det är så enkelt, ju mer tid jag lägger ner desto snyggare och mer detaljrikt blir det. Och däri ligger lösningen till det större pusslet. Mitt pussel. Låtsas som att du bryr dig och läs, för här kommer bekännelser du aldrig kommer höra mig prata om.
För inte så länge sedan ägde jag en hel drös kläder, framförallt jackor och skor. Varje gång jag skulle lämna lägenheten var jag tvungen att prova alla kombinationer av skor och jackor, och med sex par skor och sex jackor blir det trettiosex kombinationer. På riktigt bra dagar kunde jag bestämma mig för ett par skor direkt och bara prova jackor. På dåliga dagar kunde jag gå tio steg utanför dörren för att sedan vända tillbaka och göra om allt, med ett annat par byxor. Detta innebar att jag i stort sett alltid kom för sent till vad det nu var jag skulle göra, men jag var sjukt snygg när jag väl anlände, två timmar försenad.
Den senaste tiden har jag bara haft tillgång till ett par skor och två jackor. Det är rätt snygga skor och det är två helt olika, men sjukt snygga jackor, så jag har aldrig känt mig ful. Det som hänt istället är att jag provar olika byxor. Eller tröjor. Men när jag väl valt allt förutom ytterkläder så går det riktigt fort att ta sig ut. Skorna på, och sen fem minuters ambivalens gällande valet av jacka. Det här är inget nytt, och som artikeln skriver (den publicerades för nästan tjugo år sedan) så gjordes experiment under femtio- och sextiotalen som visar på att fler val leder till längre reaktionstid. Nu krävs det inte direkt en doktorand i fysik för att själv räkna ut det, men det är fortfarande en intressant observation och det tål att upprepas i andra ord: ju mer du har att tänka på, desto längre tid tar det att göra något. Eller: Ju mindre du tänker, desto längre kommer du. Och det är därför lill-Bush styr världens mäktigaste stat.
Men min lösning på klädproblemet. Så var det. Högst tre olika varianter av allt. Du kan ha femtio par skor, men bara tre olika modeller. Go uniformellt mode! Fatta hur mycket enklare livet skulle vara då, och man skulle kunna fokusera på att faktiskt göra vettigheter. Det kanske är därför idiotin har tagit över, för att vi som reflekterar och tänker och undersöker har fått lite väl mycket att göra på sistone.
Men det är klart, egenligen behöver jag bara koppla om min hjärna lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar