torsdag, november 29

konstvärk.

29 november.

Det finns en viss rytmisk skönhet i att betrakta tunnelbanan och fåren som trängs i den. Tonfisk på konserv. Londons tunnelbana är hundra gånger värre, så befrielsen över att åka Stockholms relativt tysta, skönt tempererade och glesbefolkade metro är smile-inducing. Så länge det inte sitter någon skitsnygg donna framför mig och distraherar mig från att noggrant undersöka tunnelväggen som åker förbi i 80 km/h. Eller den där idioten med tolv hjärnceller som skriver på sin egen dödsdom genom att envisas med att klämma sig förbi alla som försöker komma av vagnen Eller en skrikig ungjävel vars mamma mammat honom så till den grad att han inte ens har vett nog att hålla sitt dregel på sin sida av enmetersradien vi alla kallar "my fucking private space". Abortlagen borde förlängas till 260'e veckan.

Med det sagt så är jag numera gudfar. Grattis till mig.

Och nästa vecka blir min sista på jobbet. Grattis till mig.

Och jag är fortfarande trött på alla donnor som visar sig vara lika intressanta som kryddpaketet till nudlarna jag åt till frukost i morse. Seriöst, våga spela andra roller än den du blir tilldelad. Det ger dig ett rikare liv. Och jag får ligga oftare.

lördag, november 24

man. väggen.

24 november.

Är det världen som är blind, eller bara jag? När blev jag en man egentligen? För tydligen är jag det. Enligt andra åtminstone. Jag föredrar att vara pojke. Mindre press att följa vuxenregler. Och en mer transparent vägg.

En tanke slog mig. Väggen har alltid varit där för att skydda mig mot omvärlden. Det är väl så den funkar. Men den vittrar, faller sönder, rasar så småningom. Men inget läcker in. Det är jag som läcker ut. Dammen brister och det är jag som sköljer över världen, inte tvärtom.

Väggen vittrar, väggen som skyddat omvärlden från mig. Spännande tider.

lördag, november 3

våldsamt vilse i vansinne.

3 november.

Jag förstår inte vad jag gör fel. Jag förstår egentligen inte heller vad jag gör rätt.
Jag förstår med andra ord inte vad jag gör. Punkt.

Blixtvisit i södern och Niggy Tardust förfestar med oss. Det är revolution i musikvärlden. På riktigt nu. Även om många band tidigare har släppt sina låtar som gratis mp3 så är det första gången de riktigt stora artisterna gör det. Det började med Radiohead och nu har som sagt Saul Williams följt med Trent i ryggen. NIN's nästa skiva kommer ges ut på liknande sätt. Det är spännande att vara musiker.

För övrigt så missade jag flyget. Fan jag orkar inte ens berätta om den sjuka dagen. Fråga mig irl istället. =*